Syftet med föreliggande arbete var att undersöka arbetsmotivation utifrån Herzbergs tvåfaktorteori. Mer specifikt var syftet att undersöka personalansvarigas syn på personalens motivation i organisationer och om det finns en överensstämmelse med Herzbergs tvåfaktorteori om arbetsmotivation. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personalansvariga i fyra olika företag. Resultatet tolkades med hjälp av teoristyrd tematisk analysmetod, och kategoriserades till olika motivations- och missnöjesfaktorer. Faktorer som skapar arbetsmotivation var utvecklingsmöjligheter, ansvar och självständighet, ledarens roll samt samverkan av den mjuka och hårda sidan av motivation.

Organisationer i dagens samhälle kan genom motiverade medarbetare effektivisera sin verksamhet utan att öka kostnaderna. Studiens syfte var att undersöka huruvida det finns köns- ålders- och utbildningsnivårelaterade skillnader med utgångspunkt från Herzbergs tvåfaktorsteori. Vi utförde en kvantitativ enkätundersökning (n=93) på två organisationer med hjälp av bekvämlighetsurval. Reliabilitetstestet Cronbachs alfa utfördes på enkätverktyget och visade till viss del på låg reliabilitet. Vi använde oss av One Way ANOVA och Bonferroni Post Hoc test för att analysera resultatet, vilket visade att det finns signifikanta könsrelaterade och åldersrelaterade skillnader med utgångspunkt från Herzbergs tvåfaktorsteori, men ingen signifikant utbildningsrelaterad skillnad..

Titel: Motivation. En studie av motivationsfaktorer tillämpade på volontärer Författare:Ronny Adolfson, Patrik Gran och Axel Lindblom Handledare: Christer Eldh och Ola Thufvesson Syfte:Syftet med denna uppsat's är att undersöka vilka faktorer som motiverar volontärer och om dessa kan förklara's med klassisk motivationsteori. Vi vill få ökad kunskap om vilka drivkrafter det är som motiverar volontärer att prestera utan att få någon nämnvärd ersättning. Frågeställningar: Är klassisk motivationsteori tillämpbar på volontärer?Vad karaktäriserar volontären's motivationsfaktorer? Metod: Vi har använt os's av en kvalitativ metod och där foku's har lagt's på intervjuer och artiklar.

Den kommunala äldreomsorgen har i de flesta kommuner i dag infört medarbetarsamtal. Det läggs stora resurser på denna samtalsform som ses som en del i utvecklandet av omsorgspersonal och äldreomsorgsverksamhet. Syftet med samtalet är att åstadkomma bättre resultat för verksamheten på ett mer demokratiskt än ett auktoritärt sätt, samtalet är således ett led i ökad demokrati för verksamhetens anställda. Den bild som idag ges av medarbetarsamtal är att samtalet ska präglas av ömsesidighet, respekt, ärlighet, öppenhet och åsiktsfrihet. Dåligt genomförda samtal har av vissa forskare kritiserats, dessa hävdar att medarbetarsamtalet riskerar att ifrågasättas i organisationen, framförallt om medarbetaren jämför sitt samtal med en idealbild ur en bok eller intern målformulering.Syftet med studien var att undersöka omsorgspersonalens upplevelse av medarbetarsamtal inom den kommunala äldreomsorgen.

På många arbetsplatser sker idag olika typer av friskvårdssatsningar i syfte att få friskare medarbetare med hög arbetskapacitet och som är motiverade i sitt arbete. Studiens primära syfte var att undersöka om utnyttjandegraden av friskvårdsförmånerna har en positiv effekt på den upplevda arbetsmotivationen. Författarna ämnade även att sekundärt kartlägga inledningarna till varför de anställda inte utnyttjar friskvårdsförmånerna fullt ut. En enkätstudie genomfördes på en avdelning hos Försäkringskassan i Östersund. Totalt deltog 109 respondenter.

Intresset kring vad som motiverar medarbetare har ökat drastiskt. Företagen har ett allt större behov av motiverade medarbetare för att kunna hålla den höga produktivitet som marknaden kräver. Syftet med denna studie var att beskriva vad som motiverar unga medarbetare på en arbetsplats i finansbranschen. Som utgångspunkt för denna studie har vi Herzbergs tvåfaktorsteori. Eftersom arbetslivet förändras är det intressant att studera om Herzbergs tvåfaktorsteori går att applicera på vårt moderna arbetsliv.

Through an examination on a Telemarketing company this paper aim to investigate which relations there is between the level of motivation and performance and how these are related to the factors that are included in Herzbergs two-factor-theory.In this essay we have been using a questionnaire and interview. We have also been able to collect statistics on employees from the Telemarketing company we examine. On the basis of these data we have analyzed which relations there is.The examination shows on relations who mean that the factors Performance and Acknowledgement are the ones that affect the motivation the most, and therefore the level of Performance. The rest of the Motivation factors don?t show any clear relations.

Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation.Fottler (1981) visar på de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvåfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, så kallade motivations- och hygienfaktorer.Den ideella sektorn saknar många av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utsträckning motiverar med hjälp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som också påverkar ledarskapet är organisationsstorleken..

På många arbetsplatser sker idag olika typer av friskvårdssatsningar i syfte att få friskare medarbetare med hög arbetskapacitet och som är motiverade i sitt arbete. Studiens primära syfte var att undersöka om utnyttjandegraden av friskvårdsförmånerna har en positiv effekt på den upplevda arbetsmotivationen. Författarna ämnade även att sekundärt kartlägga inledningarna till varför de anställda inte utnyttjar friskvårdsförmånerna fullt ut. En enkätstudie genomfördes på en avdelning hos Försäkringskassan i Östersund. Totalt deltog 109 respondenter.

Syfte: Syftet med studien är att ge rekommendationer till organisationen Riksförbundet Sveriges Unga Katoliker (SUK) om hur de kan bevara kontinuiteten inom förbundet. Rekommendationerna tillkommer genom analys av hur SUK kan ta vara på den tysta kunskapen som finns hos deras anställda och frivilliga medarbetare, samt vilka faktorer som motiverar till ett frivilligt ledarskap.Metod: Fallstudien har en kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa antydningar. Två intervjuer har genomförts med anställda på SUK, samt en via e-post med ytterligare en anställd. En mindre enkätundersökning har genomförts bland ideella ledare inom Stockholmregionen i SUK.Teori: Detta kapitel börjar med en överblick över definitioner av tyst kunskap och därefter följer tvåfaktorsteorin som är en motivationsteori. Detta avsnitt redovisar teorier från Polanyi, Nonaka, samt Herzberg.Empiri: I detta avsnitt presenteras den data som samlats in genom SUK:s hemsida, intervjuer, samt den mindre enkätundersökningen.Analys: Under denna del analyserar vi det material som samlats in under empiri avsnittet med hjälp av de teorier som presenterats i teoriavsnittet.

Fastighetsmäklare arbetar med en provisionsbaserad lön där den som presterar bäst även tjänar mest. Det är ett yrke med hård konkurrens och långa arbetsdagar. Ändå finns det 6000 registrerade fastighetsmäklare i Sverige. Syftet med studien var att undersöka vad som leder till motivation och arbetstillfredsställelse bland fastighetsmäklare.  Den här kvalitativa studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med åtta fastighetsmäklare från fastighetsmäklarbyråer i Stockholm med omnejd.

I uppsatsen undersöks hur personalen på Barnkardiologiska mottagningen (BKM) kan motiveras att bli mer ekonomiskt medveten samt motiveras att arbeta för en bättre ekonomi på avdelningen. Undersökningen utgörs av personliga semi-strukturerade intervjuer, där frågorna har baserats på Maslows behovshierarki, Herzbergs Hygien- och motivationsteori, Vrooms förväntansteori samt Rättviseteori. Forskningsansatsen är kvalitativ och i undersökningen används en deduktiv härledning av slutsatsen. För att personalen på BKM ska kunna motiveras att arbeta för en bättre ekonomi bör behoven i Maslows behovshierarki vara uppfyllda. Personalen bör således få uppskattning från sina medarbetare och ledningen samt känna att de kan utvecklas i sitt arbete.

Att känna motivation till sitt arbete är viktigt för medarbetare eftersom att det ökar graden av lust att arbeta och därmed gör så att dem känner arbetstillfredsställelse. Det är även viktigt för arbetsledare eftersom att medarbetarnas kompetens tas tillvara bättre vilket leder till en högre kvalitet och en bättre effektivitet i organisationen. Det som intresserade oss var att studera hur det ser ut på gruppbostäder inom handikappomsorgen. Vårt syfte med denna studie var att se hur arbetsledare arbetar för att höja motivationen hos sina medarbetare och vad medarbetarna uppfattar som motivationshöjande. Det undersöktes genom intervju med två arbetsledare och fyra medarbetare.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur motivation av mellanchefer hanteras i offentlig verksamhet. Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie som är både teorianvändande och teoriutvecklande. Teorin består av klassisk motivationsteori i form av Maslows behovspyramid, Herzbergs och McClellands behovsteorier samt nutida teorier som Human Potential Management, Självmotivation och Kotters förändringsteorier. Detta sammanfogas till en teoretisk referensram och används som utgångspunkt i analysen. Det empiriska materialet består av intervjuer med tre mellanchefer samt en överordnad chef vid närpolisområde Borås i Västra Götaland.

Syftet med studien är att utifrån ett socialpsykologiskt- och relationellt perspektiv, skapa en djupare förståelse och förklaring för hur medarbetarna på kundservice "En väg in" i Varbergs kommun upplevt denna organisationsförändring. Urvalet bestod av sex medarbetare och två personer ur ledningsgruppen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, samt en hermeneutisk ansats. För att analyseraoch tolka det empiriska materialet har tidigare forskning och vetenskapliga artiklar valts ut, samt teorierna Jacobsens (2013) förändringsledarskap och motstånd, Maslows behovstrappa (Aronsson m.fl. 2012), Herzbergs tvåfaktorsteori (Aronsson m.fl.